måndagen den 20:e maj 2013
Viljan att bestämma över sin egen mage!
För ganska länge sedan lyssnade jag på Sommar när Klara Zimmergren var sommarvärd. Hon sa en sak som fastnade hos mig:
Om en kvinna har passerat 30 och några år, och inte har några barn så finns det en anledning till det. Antingen har man valt att inte ha barn, för de finns faktiskt de som helt enkelt inte vill vara förälder, eller så kan man helt enkelt inte få barn.
Är det det senare alternativet så involverar det oftast en massa känslor, inte alltid så glada och mysiga.
Att då få frågan varför inte jag har barn, eller är om det inte dags nu....den är onödig!
Ställ inte den frågan!
Förutsätt inte att alla kan eller vill!
Varje gång jag får frågan om jag har några barn så hoppar mitt hjärta över ett slag.
Varje gång jag har varit någonstans med Marit har jag låtsats att hon är min, och skulle någon fråga så skulle jag helst vilja ljuga för dem.
Jag blir ledsen och stressad när vänner och bekanta blir gravida. Jag gläds ju givetvis för dem, jag är ju inte missunnsam. Men jag gråter inombords.
Att det sedan finns folk som anser att de behöver fråga om man är gravid bara för att man har en putmage och ingen topmodel mage......det finns en plats för dem lååångt långt borta!
Varför jag kom att tänka på allt detta just idag var för att en arbetskompis berättade att en kund hade grattat henne till graviditeten idag.
Hon är avsevärt mycket yngre än mig och det finns inte en chans att någon skulle tro att hon var gravid som hon ser ut.
Jag vet inte hur känsligt det är för henne, men jag hörde henne fråga flera stycken: - Ser det ut som att jag är gravid?
Ett sådant påstående kan ge oerhörda konsekvenser om det drabbar en tjej som har jobbigt med självbilden eller med sin kropp.
Vad ger det en okänd människa för rätt att haspla ur sig en sådan sak till någon de inte ens känner, som inte ens ser gravid ut!
Skicka dem till månen!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
If a woman has passed 30 and a few years, and still doesn´t have children there´s probably a good reason for it.
Maybe you don´t want kids, there´s actually people who doesn´t. Or you can´t have kids - even if you want!
If its reason number two, the question starts a whole lot of emotions, not always pleasant ones,
So to ask why I don´t have kids, or when it´s time....
Please don´t ask! is unnessesary
Don´t assume that everyone can or want.
Each time I get the question my heart jumps a beat.
Each time I´ve been somewhere with my niece Marit I pretend she´s mine, and if someone should ask...I probably would like to lie.
I get sad and stressed when people around me gets pregnant. I´m happy for them, of couse, I´m not envious. But I cry on the inside.
And there´s some people that consider themselves to have the need to ask if your pregnant just because you don´t have a belly like a topmodel......there´s a special place for those, far far away!
The reason I thought about this today is because a workcolleague told me a costumer congratulated her to the pregnancy.
She´s sooo much younger than me and there´s no chance in the world that anyone would think she´s pregnant.
I don´t know how sensitive she is around her look but I heard her ask more than one : Do I look pregnant?
A commentary like that can give a person with a bad selfconfidence really bad effects.
What gives a stranger the right to blurt out such a thing to someone they don´t even know? Who doesn´t even look pregnant.
Send them to the moon!
Om en kvinna har passerat 30 och några år, och inte har några barn så finns det en anledning till det. Antingen har man valt att inte ha barn, för de finns faktiskt de som helt enkelt inte vill vara förälder, eller så kan man helt enkelt inte få barn.
Är det det senare alternativet så involverar det oftast en massa känslor, inte alltid så glada och mysiga.
Att då få frågan varför inte jag har barn, eller är om det inte dags nu....den är onödig!
Ställ inte den frågan!
Förutsätt inte att alla kan eller vill!
Varje gång jag får frågan om jag har några barn så hoppar mitt hjärta över ett slag.
Varje gång jag har varit någonstans med Marit har jag låtsats att hon är min, och skulle någon fråga så skulle jag helst vilja ljuga för dem.
Jag blir ledsen och stressad när vänner och bekanta blir gravida. Jag gläds ju givetvis för dem, jag är ju inte missunnsam. Men jag gråter inombords.
Att det sedan finns folk som anser att de behöver fråga om man är gravid bara för att man har en putmage och ingen topmodel mage......det finns en plats för dem lååångt långt borta!
Varför jag kom att tänka på allt detta just idag var för att en arbetskompis berättade att en kund hade grattat henne till graviditeten idag.
Hon är avsevärt mycket yngre än mig och det finns inte en chans att någon skulle tro att hon var gravid som hon ser ut.
Jag vet inte hur känsligt det är för henne, men jag hörde henne fråga flera stycken: - Ser det ut som att jag är gravid?
Ett sådant påstående kan ge oerhörda konsekvenser om det drabbar en tjej som har jobbigt med självbilden eller med sin kropp.
Vad ger det en okänd människa för rätt att haspla ur sig en sådan sak till någon de inte ens känner, som inte ens ser gravid ut!
Skicka dem till månen!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
If a woman has passed 30 and a few years, and still doesn´t have children there´s probably a good reason for it.
Maybe you don´t want kids, there´s actually people who doesn´t. Or you can´t have kids - even if you want!
If its reason number two, the question starts a whole lot of emotions, not always pleasant ones,
So to ask why I don´t have kids, or when it´s time....
Please don´t ask! is unnessesary
Don´t assume that everyone can or want.
Each time I get the question my heart jumps a beat.
Each time I´ve been somewhere with my niece Marit I pretend she´s mine, and if someone should ask...I probably would like to lie.
I get sad and stressed when people around me gets pregnant. I´m happy for them, of couse, I´m not envious. But I cry on the inside.
And there´s some people that consider themselves to have the need to ask if your pregnant just because you don´t have a belly like a topmodel......there´s a special place for those, far far away!
The reason I thought about this today is because a workcolleague told me a costumer congratulated her to the pregnancy.
She´s sooo much younger than me and there´s no chance in the world that anyone would think she´s pregnant.
I don´t know how sensitive she is around her look but I heard her ask more than one : Do I look pregnant?
A commentary like that can give a person with a bad selfconfidence really bad effects.
What gives a stranger the right to blurt out such a thing to someone they don´t even know? Who doesn´t even look pregnant.
Send them to the moon!
lördagen den 18:e maj 2013
En solskenshistoria
Vår loppis igår gick bra. Det kom mycket folk, speciellt på förmiddagen...redan innan vi "öppnade". Det var entusiasterna som vet vad de vill ha.
De pekade den, och den ska vi ha....och den! Effektivt, målinriktat!
Solen sken och jag brände både nacke och näsa - ovan som man är av solen.
Katterna strosade runt och fjäskade i hopp om att bli klappade, men när det blev för mycket hundar på besök gömde de sig på en mer undanskymd och sval plats.
Jag är nöjd med förtjänsten, men det känns dessvärre som att vi har lika mycket kvar att sälja undan.
Jag hade en dröm om ett tomt förråd med så blev det inte.
Vi fortsätter med en till loppis lite längre fram i sommar, när alla norrmännen kommit.
Håll utkik!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Our yardsale went allright. A lot of visitors came, especially in the first hours...even before we "opened". That was the real enthusiasts who knew what they were looking for.
The sun was shining and I burned both neck and nose. I´m not used to the sun yet.
The cats walked around and buttered up to people in hope of getting some love, but when there was to many visiting dogs they hid out in a cooler more secluded area.
I´m satisfied with the earnings but I´d hoped for a empty garage. It feels like we have as much stuff as before the yardsale.
We will do another one later this summer, when all the norwegian tourists has arrived.
I´ll keep you posted!
De pekade den, och den ska vi ha....och den! Effektivt, målinriktat!
Solen sken och jag brände både nacke och näsa - ovan som man är av solen.
Katterna strosade runt och fjäskade i hopp om att bli klappade, men när det blev för mycket hundar på besök gömde de sig på en mer undanskymd och sval plats.
Jag är nöjd med förtjänsten, men det känns dessvärre som att vi har lika mycket kvar att sälja undan.
Jag hade en dröm om ett tomt förråd med så blev det inte.
Vi fortsätter med en till loppis lite längre fram i sommar, när alla norrmännen kommit.
Håll utkik!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Our yardsale went allright. A lot of visitors came, especially in the first hours...even before we "opened". That was the real enthusiasts who knew what they were looking for.
The sun was shining and I burned both neck and nose. I´m not used to the sun yet.
The cats walked around and buttered up to people in hope of getting some love, but when there was to many visiting dogs they hid out in a cooler more secluded area.
I´m satisfied with the earnings but I´d hoped for a empty garage. It feels like we have as much stuff as before the yardsale.
We will do another one later this summer, when all the norwegian tourists has arrived.
I´ll keep you posted!
fredagen den 17:e maj 2013
En ding ding loppis!
Åh, ljuva kaffe....Jag sitter nu dötrött med en kopp kaffe. Jag har slitit av mig min arbetsuniform och släppt fötterna fria från skor och strumpor.
Vilken dag...folk är som galna när solen kommer fram. De ska köpas cyklar, båtgrejer, krattor, spadar, slangar, grillar och trädgårdsmöbler.
Man hinner precis dra ett andetag och vända sig från kunden som just fått hjälp när man står ansikte mot ansikte med nästa kund.
Puh....nu är det i alla fall helg för mig och jag ska andas ut.
Det är sol och 25,4 grader varmt! Värsta sommardagen ju.
Nu ska här förberedas inför morgondagens loppis. Vi har sjukt mycket grejer som vi vill sälja.
Så ta med mormor, kusinen från landet och så bästa kompisen och kom hit! Vi bjuder på fynd och solsken!
Kommer ni ihåg tidningen En Ding Ding värld? Det var ju typ tidernas bästa tidning, med sensationella händelser och samhällsinformation.
Jag hittade ett par av den tidningen när jag höll på att plocka i loppisgrejerna. Samma kväll skrev Karin (Karins Konstgrepp) ett inlägg om den tidningen. Så jag tänkte att dessa ska hon ha, för hon kommer ha större nytta än någon annan av dem.
Det är jag säker på att hon har....kolla bara här!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Oh sweet darling coffee....I´m so tired and I´ve just removed my work uniform, shoes and socks and I feel free!
What a day, people gets crazy when it´s warm and sunny. Everyone wants to buy bikes, gardentools, boat stuff and BBQ´s.
When you turn around from one costumer you face the next one, and the next.
Well now it´s weekend and I´m going to breathe out.
I´m going to prepare for tomorrows yardsale. We have so much to sell
So bring granny, your cousin and the best friend and come here. We´re offering treasuses and sunshine!
Vilken dag...folk är som galna när solen kommer fram. De ska köpas cyklar, båtgrejer, krattor, spadar, slangar, grillar och trädgårdsmöbler.
Man hinner precis dra ett andetag och vända sig från kunden som just fått hjälp när man står ansikte mot ansikte med nästa kund.
Puh....nu är det i alla fall helg för mig och jag ska andas ut.
Det är sol och 25,4 grader varmt! Värsta sommardagen ju.
Nu ska här förberedas inför morgondagens loppis. Vi har sjukt mycket grejer som vi vill sälja.
Så ta med mormor, kusinen från landet och så bästa kompisen och kom hit! Vi bjuder på fynd och solsken!
Kommer ni ihåg tidningen En Ding Ding värld? Det var ju typ tidernas bästa tidning, med sensationella händelser och samhällsinformation.
Jag hittade ett par av den tidningen när jag höll på att plocka i loppisgrejerna. Samma kväll skrev Karin (Karins Konstgrepp) ett inlägg om den tidningen. Så jag tänkte att dessa ska hon ha, för hon kommer ha större nytta än någon annan av dem.
Det är jag säker på att hon har....kolla bara här!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Oh sweet darling coffee....I´m so tired and I´ve just removed my work uniform, shoes and socks and I feel free!
What a day, people gets crazy when it´s warm and sunny. Everyone wants to buy bikes, gardentools, boat stuff and BBQ´s.
When you turn around from one costumer you face the next one, and the next.
Well now it´s weekend and I´m going to breathe out.
I´m going to prepare for tomorrows yardsale. We have so much to sell
So bring granny, your cousin and the best friend and come here. We´re offering treasuses and sunshine!
tisdagen den 14:e maj 2013
Vart tog flygfrakten vägen?
Min pappa reste mycket i jobbet och varje gång han kom hem från en flygresa fick jag en flygfrakt. Det var stort och superhäftigt!
Jag var dock inte så förtjust i Nickel och Fox så dessa blev kvar till sist. Foxkolorna blev en reserv i bistra tider medan jag tror att jag rent av bjöd bort Nickeln.
Jag förstår inte varför Flygfrakten försvann!
Runt jul kom godishusen, med skumgodis. Visst var det skumgodis i den? Jag vet aldrig om jag fick något sådant hus men det är kanske därför längtan efter det var så stort. Det man inte får vill man ha!
Det är i alla fall nostalgi att se dem.
När jag var liten, men ändå så pass stor att gå själv till kiosken brukade vi gå till "tjorra" och köpa en påse blandat för den summa man hade i sin ägo. Jag var inte så duktig i huvudräkning och kunde peka och plocka ihop för de kronor jag hade så jag brukade ta en färdigblandad påse för 5 kr.
Med tiden insåg man att de färdigblandade påsarna innehöll ganska äckliga godisar så då ville man alltid köpa för 5,50 eftersom då blev kiosktanten tvungen att plocka ihop en ny påse.
Nu för tiden är det ett fåtal människor som skulle nöja sig med en så liten påse godis. Jämför storleken på den påse man köpte godis i förr med de nya från till exempel Karamellkungen.
På den tiden fanns det inte heller godisaffärer med självplock. Första godiskiosken som hade det i Luleå var Gottskåpet och det låg där Ohlssons tyger nu ligger. Vilken succé det blev, vilken värld av socker! Kanske var det där mitt liv av sockerfördärv startade?!
My dad travelled a lot in his work when i was a child. Each time he came home he´d brought me a box filled with candy, called Flygfrakt (it was a candybox from the airlinecompanies)
Huge and supercool!
I don´t know why they stopped selling that?
Around christmas the candyhouses came out in the stores. I believe it was some kind of marschmallowcandy. I never got one, maybe that´s why I remember it so clearly. You always want what you can´t get.
As a child we walked to the candystore and bought candy. In the 80´s the bags for candy was so small compared to the size of it nowadays. I don´t think many people would be satisfied with a bag that small today. It´s kind of sick when you see the change in sizes on almost everything over the years.
Jag var dock inte så förtjust i Nickel och Fox så dessa blev kvar till sist. Foxkolorna blev en reserv i bistra tider medan jag tror att jag rent av bjöd bort Nickeln.
Jag förstår inte varför Flygfrakten försvann!
Runt jul kom godishusen, med skumgodis. Visst var det skumgodis i den? Jag vet aldrig om jag fick något sådant hus men det är kanske därför längtan efter det var så stort. Det man inte får vill man ha!
Det är i alla fall nostalgi att se dem.
När jag var liten, men ändå så pass stor att gå själv till kiosken brukade vi gå till "tjorra" och köpa en påse blandat för den summa man hade i sin ägo. Jag var inte så duktig i huvudräkning och kunde peka och plocka ihop för de kronor jag hade så jag brukade ta en färdigblandad påse för 5 kr.
Nu för tiden är det ett fåtal människor som skulle nöja sig med en så liten påse godis. Jämför storleken på den påse man köpte godis i förr med de nya från till exempel Karamellkungen.
På den tiden fanns det inte heller godisaffärer med självplock. Första godiskiosken som hade det i Luleå var Gottskåpet och det låg där Ohlssons tyger nu ligger. Vilken succé det blev, vilken värld av socker! Kanske var det där mitt liv av sockerfördärv startade?!
My dad travelled a lot in his work when i was a child. Each time he came home he´d brought me a box filled with candy, called Flygfrakt (it was a candybox from the airlinecompanies)
Huge and supercool!
I don´t know why they stopped selling that?
Around christmas the candyhouses came out in the stores. I believe it was some kind of marschmallowcandy. I never got one, maybe that´s why I remember it so clearly. You always want what you can´t get.
As a child we walked to the candystore and bought candy. In the 80´s the bags for candy was so small compared to the size of it nowadays. I don´t think many people would be satisfied with a bag that small today. It´s kind of sick when you see the change in sizes on almost everything over the years.
måndagen den 13:e maj 2013
Vårfix
Det är mycket som måste göras i vårtider. Båten ska fixas och tomten ska krattas. Jag är både pigg och levande tack vare ljuset men också helt slut emellanåt pga pollenexplosionen som alltid kommer som ett brev på posten när det blir vår.
Just nu är det inte värst, men det kommer - var så lugn!
Jag preparerar mig med tabletter men man blir ju bara så himla trött av det.
Hur som helst. Förra veckan drog vi båten till en verkstadslokal där Mats kan slipa och lacka båten utan risk för att det fastnar pollen och annat skräp som kommer med luften. Det är inte så roligt att upptäcka att det sitter fast diverse skit i lacken när man lägger ner sånt jobb på det.
Det var en lugn och trivsam färd dit. Vi kunde inte köra mer än 30 km i timmen så vi hann både prata och se en massa som annars bara svischar förbi.
Som om vi inte har nog med oss själva och allt vårfix så har vi tagit beslutet, eller jag gjorde det, att ha loppis på lördag.
Det var bestämt sedan länge men vi hade tänk ha det den 26:e. Men så sa ju min mamma att det skulle bli så fint väder i veckan och det är ju ganska viktigt om man ska vara ute.
Så snabbt blev det bestämt och nu är det bara att köra så det ryker. Jag ska svepa mitt kaffe och ställa mig i garaget och prismärka grejer innan jag måste åka till jobbet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
There´s a lot that needs to be done in springtime. The boat needs some love and care and so needs the garden. I both feel alive and alert because of the light and at the same time dead tired because of the pollen.
Right now it´s not so bad, but I know it will come! I´m prepared with medicine.
Anyway, last week we drove our boat to a friends workshop where Mats can sand and varnish the boat without any thing getting stuck in the varnish, like pollen or other stuff that comes with the wind.
It´s not so fun to discover all that when you put down so much effort to get it look good.
It was a peaceful drive there. We couldn´t go faster than 30 km/h so we had time to talk and see the sceneries which we always drive by so fast.
As if we didn´t have enough to do with all the things that we usually do in the spring we decided to have a yardsale on saturday. Or I made the decision. It was planned at the 26th but my mum told me that it´s going to be really nice weather so I didn´t want to miss the opportunity. It´s important with good weather when you´re having a yardsale.
I´m going to go out and put some pricetags on the stuff before I have to go to work!
Just nu är det inte värst, men det kommer - var så lugn!
Jag preparerar mig med tabletter men man blir ju bara så himla trött av det.
Hur som helst. Förra veckan drog vi båten till en verkstadslokal där Mats kan slipa och lacka båten utan risk för att det fastnar pollen och annat skräp som kommer med luften. Det är inte så roligt att upptäcka att det sitter fast diverse skit i lacken när man lägger ner sånt jobb på det.
Det var en lugn och trivsam färd dit. Vi kunde inte köra mer än 30 km i timmen så vi hann både prata och se en massa som annars bara svischar förbi.
Som om vi inte har nog med oss själva och allt vårfix så har vi tagit beslutet, eller jag gjorde det, att ha loppis på lördag.
Det var bestämt sedan länge men vi hade tänk ha det den 26:e. Men så sa ju min mamma att det skulle bli så fint väder i veckan och det är ju ganska viktigt om man ska vara ute.
Så snabbt blev det bestämt och nu är det bara att köra så det ryker. Jag ska svepa mitt kaffe och ställa mig i garaget och prismärka grejer innan jag måste åka till jobbet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
There´s a lot that needs to be done in springtime. The boat needs some love and care and so needs the garden. I both feel alive and alert because of the light and at the same time dead tired because of the pollen.
Right now it´s not so bad, but I know it will come! I´m prepared with medicine.
Anyway, last week we drove our boat to a friends workshop where Mats can sand and varnish the boat without any thing getting stuck in the varnish, like pollen or other stuff that comes with the wind.
It´s not so fun to discover all that when you put down so much effort to get it look good.
It was a peaceful drive there. We couldn´t go faster than 30 km/h so we had time to talk and see the sceneries which we always drive by so fast.
As if we didn´t have enough to do with all the things that we usually do in the spring we decided to have a yardsale on saturday. Or I made the decision. It was planned at the 26th but my mum told me that it´s going to be really nice weather so I didn´t want to miss the opportunity. It´s important with good weather when you´re having a yardsale.
I´m going to go out and put some pricetags on the stuff before I have to go to work!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)